Varför behövs Europarådet idag, biträdande generalsekreterare Bjørn Berge?

Vi frågade Europarådets biträdande generalsekreterare Bjørn Berge varför Europas äldsta, redan 1949 grundade samarbetsorganisation fortsättningsvis behövs, och hur dess verksamhet gynnar finländarna? I år får Europarådets arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsutveckling mer uppmärksamhet då medlemsländerna, med stöd utav den biträdande generalsekreteraren, ordnar synlighetsevenemang runtom Europa.

Redan ungefär 40 av Europarådets medlemsländer har bestämt sig för att, med ditt stöd, ordna ett nationellt synlighetsevenemang – Finland ordnar sitt första i Åbo i maj. Varför behöver Europarådet mer synlighet?

Det är ytterst viktigt att öka medborgarnas förståelse för och kunskap om det viktiga arbete som Europarådet gör. Väldigt få vet att det är just Europarådet som garanterar att grundrättigheterna förverkligas i Europa idag. Vi måste förklara för allmänheten vad det här innebär, för var och en av oss, som europeiska medborgare. Genom att berätta om Europarådets arbete kan vi få människor att inse betydelsen av multilateralt samarbete och, mer generellt, att uppskatta internationella organisationers verksamhet.

På vilket sätt arbetar Europarådets för de 46 medlemsländernas medborgare och tryggar deras rättigheter?

Tack vare Europarådet har vi samma rättigheter i olika europeiska länder: vi kan skriva en artikel i en tidning eller ordna en demonstration på gatorna i vår hemstad. Vi har rätten till en rättvis rättegång. Allt det här grundar sig på Europeiska människorättskonventionen. Allt för ofta tas dessa rättigheter för givna, utan vidare reflektion.

Europeiska människorättsdomstolens domar har harmoniserat lagstiftningen i de europeiska länderna. Medlemsstaterna har till följd av domsluten utvecklat sin lagstiftning så att den är i linje med Europeiska människorättskonventionen. Det här har hjälpt individer, vanliga medborgare, och har ibland förändrat hela samhällen. Ett berömt domslut, till exempel, förändrade det irländska samhället fundamentalt i och med att det beviljade fullständiga medborgerliga och mänskliga rättigheter åt homosexuella. Idag firar irländarna den här förändringen, men vid den tiden var det en kamp.

Jag kunde ge många fler liknande exempel från andra medlemsländer. Tyvärr känner man inte till dessa fall särskilt väl, vilket ytterligare understryker vikten av att öka Europarådets kändhet.

Efter andra världskriget var Europarådet en av de institutioner som grundades för att garantera att något likande aldrig skulle ske igen. Likväl, efter att Ryssland anföll Ukraina, drabbas Europa igen utav kriget. Vilken är, enligt dig, Europarådets viktigaste uppgift i Ukraina?

Ukraina är ett väldigt viktigt medlemsland i Europarådet och vi gör vårt yttersta för att hjälpa ukrainarna. Europarådet har redan många år innan kriget stött exempelvis reformen av det ukrainska rättssystemet, utvecklingen av demokratiska institutioner och antikorruptionsarbetet. Nu hjälper vi också ukrainarna att undersöka krigsbrotten och de allvarliga människorättskränkningarna som begåtts av Ryssland samt stöder det ukrainska rättssystemets funktionsduglighet under pågående krig. Situationen är mycket utmanande, men vi anpassar vår verksamhet och försöker erbjuda möjligast mycket hjälp. På lång sikt väntar också det fullständiga återuppbyggandet av Ukraina.

Hurdan är situationen i Europa generellt?

Hotet från extremnationalismen växer sig starkare igen. Historien har visat oss alla hur farliga följder det kan ha. Olika politiska krafter ifrågasätter och utmanar också det demokratiska beslutsfattandet. Ett viktigt och intressant exempel på den här trenden är en undersökning som gjordes för några år sedan. I samband med undersökningen frågades unga nederländare hur viktigt det är för dem att leva i en demokrati. Endast en utav tre respondenter ansåg att demokratin var viktig för dem. Tyvärr är situationen likadan i många europeiska länder. Om vi förlorar den unga generationen, hur kommer Europa då se ut om tjugo eller trettio år?

Finland sätter under den allra första Europarådsdagen fokus på det lokala. Vilken roll har den lokala eller regionala nivån i förverkligandet av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten?

Det är var allt börjar. Den lokala nivån är startpunkten där människor möts ansikte mot ansikte och där demokratin förverkligas i praktiken. Vi måste bli bättre på att involvera lokala invånare och samhällen i politiskt beslutsfattande och även i val. Många europeiska länder har sett en betydande nedgång i valdeltagandet.

Det lokala kan också vara en föregångare. Vi har vant oss vid tanken att våra städer är tillväxt- och innovationsmotorer, men digitaliseringen har utmanat den här idén. I Sverige, till exempel, försöker den lilla orten Duved ompröva vår livsstil och utveckla en ny demokratisk modell som involverar medborgare i högre grad och engagerar dem i det politiska beslutsfattandet. Jag tycker om den här typen av idéer och Europarådet samarbetar också tillsammans med dem. Vi måste vara redo att pröva nya, innovativa idéer och även vara villiga att ytterligare utveckla vår demokratiska modell.

Intervjun gjordes av Anni Juusola, praktikant vid Finlands permanenta representation vid Europarådet.